Hatar du dina föräldrar? Vilka konsekvenser får detta hat? Bearbeta relationen med dina föräldrar, bli vuxen och öka din självkänsla. Hatet till dina föräldrar bor i dig och det är där det fräter sönder allt som syra. Sluta hata och skylla på dina föräldrar. Ta makten i ditt liv och vägra släppa den ifrån dig. Lämna hat och offerskap och var vuxen.
Hat och kärlek ligger nära varandra. Om du hatar dina föräldrar så berör de dig fortfarande STARKT eftersom hat är en stark känsla. Dina föräldrar kan ha begått olika övergrepp. Både fysiska och psykiska. Jag har hört många historier genom åren. De destruktiva mönster dina föräldrar uppvisade under din uppväxt ärvde de av:
och miljön de omgavs av under sin egen uppväxt. Samma sak är det med din:
och så vidare bakåt i tiden och in i evigheten. Syftet borde vara att BRYTA detta kretslopp och senna arvsynd. Detta istället för att föra det vidare till nästa generation eller in i de sociala sammanhang där du verkar och finns.
Vad känner du? Vad tänker du? Vad säger du?
Du kan ju också välja att fortsätta med hatet. Fast hur känns det inuti dig att hata? Hur påverkar hatet dig, dina egna barn, dina föräldrar och ditt liv?
Det finns inga perfekta föräldrar och har aldrig funnits. De flesta föräldrar har säkerligen någon gång haft tankar kring sitt val att skaffa barn:
Det är politiskt inkorrekt att tänka så. Förmodligen har större delen av tankarna och känslorna varit positiva. Därför har du troligen inte hört dina föräldrar säga sådant öppet.
Vad de tänkte och kände vissa stunder vet bara DE
De valde att ta hand om dig när du var liten och sedan år för år:
Och genom alla andra faser du som barn gick igenom. Du fick troligen tak över huvudet och mat på bordet av dina föräldrar. Det får de flesta barn av sina föräldrar. Det är samtidigt INTE självklart. Som plus kanske de:
Och många andra små handlingar i omtanke och kärlek. Detta även om de i sin ofullkomlighet gjorde MINDRE bra saker och i vissa fall rent ut sagt DÅLIGA saker.
Har du aldrig gjort det?
Vi underskattar ofta den tid det tar och det arbete det innebär att göra saker i livet och tur är väl det. Annars skulle det inte hända mycket. Den inledande fasen av föräldraskap är oftast ett nöje. De var tillsammans och de tyckte om varandra så pass mycket att de släppte varandra in på bara kroppen. För din mor kom sedan 9 månaders väntan med DIG i magen. Sedan skulle du ut. Då SPRÄCKTE du UPP hennes kropp. Sedan låg du där i ljuset och skrek i högan sky. Hennes liv hade fått en ny mening och hon och din far valde att ta hand om dig.
Vad tänkte de? Vad kände de? VET du?
Annars FRÅGA
De kände kanske FÖRVÄNTAN och kanske viss ORO för hur det skulle gå. Förväntan är nog vanligast. Troligen ville de vara bra föräldrar. I mötet med sig själva, speglade i ett litet barn, sattes de på prov, då deras egna lilla osedda inre barn vaknade till högst märkbart där inne.
Då du växer upp skapas MÖNSTER hos dig som förs över av dina föräldrar och andra. Detta är biologiskt och till stor del omedvetet. Barn är som öppna blad och hjärnan programmeras under uppväxten mer eller mindre omedvetet av dina föräldrar. Precis som de blivit programmerade av:
och den miljö de växte upp i. Programmeringens syfte är överlevnad. Du och resten av mänskligheten har dock potentialen att faktiskt LEVA. Jag tror att det är därför vi är här. För att lära oss att leva i sann KÄRLEK. I varje fall ger det allt en VACKER och STORSLAGEN mening, bortom:
och andra manifestationer ur RÄDSLA.
Om dina föräldrar beter sig dåligt IDAG då du är vuxen och myndig (gränsen för myndighet går ofta kring 18 år) behöver du i kärlek sätta gränser. Detta precis som dina föräldrar har samma rätt att sätta gränser med DINA dåliga beteenden. Detta är att lämna föräldrarollen för dig som förälder och det är att växa upp för att inta en VUXENROLL med fullt ansvar för sina handlingar för dig som barn.
Gå från FÖRÄLDER-BARN till VUXEN-VUXEN
Det är en del av att bli vuxen. Tyvärr fastnar många i att vara barn hela livet. Människor utan ansvar för sina handlingar där en logisk komponent blir offerrollen. Att hata sina föräldrar är som att vara ett oresonligt och trotsigt barn.
DUMMA DIG!
Det är inte lätt att vara förälder i detta samhälle, som på alla nivåer är fyllt med vuxna som inte är vuxna. Vuxna som agerar som små rädda barn på jakt efter kärlek i tron att den finns någonstans därute. Givetvis behöver även barn, steg för steg, lära sig att ta ansvar för sina handlingar. Det borde vara en del av uppfostran att steg för steg, mjukt och kärleksfullt, lotsas in i denna känsla av maktfullhet.
Curling är MYCKET olyckligt
Det blockerar kraften från dig som växer upp. Känslan av att du kan skapa ditt liv genom val, handlingar och den empiriska insikten om att du INTE är ett offer. Detta handlar inte om att vara hård och tuff. Bara att gå i tillit och låta barnen få upptäcka världen och sin egen kraft.
Curlade dina föräldrar dig eller lät dom dig få upptäcka din kraft och din maktfullhet?
Hos ursprungsbefolkningarna världen över, möts den naturliga energi ett barn har upp på ett sunt sätt. Det finns initiationsriter där flickor lär sig bli kvinnor och initiationsriter där pojkar lär sig sina uppgifter som män och det har i mångt och mycket handlat om ren och skär överlevnad. I vårt samhälle finns inte dessa självklara roller och sätt att samarbeta. Unga människor har inga initiationsriter att göra. Vi överlever ju rätt hyfsat och för de flesta handlar inte livet om basala behov såsom att få tak över huvudet och mat på tallriken. Jag skulle vilja se ett nytt föräldraskap där målet är en förhöjd medvetenhet där vi kan gå från överlevnad till att leva.
Detta kräver VUXNA som är VUXNA
Om vuxna INTE vuxit upp kommer revolten lika säkert som solens kretslopp. Barn gör inte som föräldrarna säger. Barn gör som föräldrar GÖR.
Barn idag har ofta inga självklara mål att sikta mot och uppgifter att göra som ger delaktighet i samhällsgemenskapen. Detta förorsakar förvirring och revolt mot ett samhälle bestående av många vuxna som inte vuxit upp.
Hur ska barn kunna bli vuxna om inte:
och statsledningen är vuxna och mogna?
Barn är öppna och de ser dubbelmoralen och förljugenheten. De kan sedan välja att göra likadant själva, eller revoltera. Detta sker i tonåren. Det finns teorier om att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän du är kring 24 år som man och tidigare som kvinna. Dina föräldrar visar dig i HANDLING hur du ska agera för att leva som medborgare i just det samhälle där du hamnar. Det kan vara väldigt olika programmering mellan att växa upp i ett land med pågående inbördeskrig och att växa upp i ett land med fred och demokrati. Situationen då du växte upp ställde krav på din föräldrar.
Det var ingen lätt uppgift. Om de dessutom hade egna problem att tampas med så blev det ännu tuffare. Detta är inga ursäkter. Dock kan det kasta mer ljus över orsak och verkan.
En vän till mig berättade för mig att hans son häromdagen spontant sagt till honom att han var nöjd med sin uppväxt. Min vän blev mycket rörd och han fick tårar i ögonen. Förstå att detta verkligen påverkar dina föräldrar. Att få höra av sina barn att de är nöjda är STORT för en förälder. Våga uttrycka gillande och kärlek till dina föräldrar. Detta skapar positiva känslor även i DIG. Sedan hindrar det inte dig att fråga om annat som var mindre bra:
Om du vill uppnå harmoni och om du vill få tillgång till din kraft är det viktigt att gå igenom en process som består i att BEARBETA det förflutna. Detta för att kunna acceptera och till och med ärligt kunna hedra eller åtminstone FÖRSTÅ och ACCEPTERA dina föräldrar för det de gjorde.
Gav de dig tak över huvudet? Fick du mat?
Detta är inte självklart. I mitt arbete träffar jag människor med väldigt olika bakgrund. Därför kan jag säga detta ur empirisk erfarenhet. Det finns människor med väldigt tuff uppväxt. Sluta bete dig som ett BARN i TROTSÅLDERN.
Fick du mat och husrum under din uppväxt? Fick du faktiskt mat och en säng att sova i?
Bara detta grundläggande är mer än vad många barn på vår jord får. Kommunicera med dig själv och dina föräldrar. Detta framförallt för din EGEN skull, då du genom detta får tillgång till kraft och kärlek som ingen kan äga, för den är till för ALLA. Acceptera och hedra det som finns att hedra. Exempelvis:
Sedan kan du prova detta. Säg till dina föräldrar var och en för sig:
och
Är de inte i livet kan du gå till gravplatsen eller någon annan plats som du förknippar med föräldern. Växte du upp med några andra än dina föräldrar får du ta det med dem på samma sätt.
Fokusera på TACKSAMHET
Är det alltid lätt?
Nej det kan vara MYCKET tufft. Särskilt om det förekommit övergrepp av olika slag. Kanske går det i ett första steg inte att komma längre än till ett accepterande.
VET och FÖRSTÅ att vinsten med att kunna visa tacksamhet är DIN. Det skapar FRID inom dig. Du har fått dina mönster av dina föräldrar. Så genom att hedra dina föräldrar, hedrar du sig själv. Tillämpa helhetstänkande och inse att allt är ETT. Inse att separationen är en illusion skapad av överlevnadsorganet hjärnan.
Detta är på gott och ont. De kvaliteter eller mönster du ärvt av dina föräldrar och andra vuxna kan beskrivas som positiva och negativa. En tuff uppväxt kan samtidigt även utmynna i positiv utveckling. Det som från början upplevs som negativt kan ofta trigga en positiv utveckling som får positiva konsekvenser. Om du fortsätter att hysa agg och ovilja mot dina föräldrar samtidigt som du skyller ditt eget beteende på dem slutar du som ett:
OFFER
Du kommer sedan att leva hela livet utan att vakna ur denna felaktiga varseblivning. Att arbeta hårt kan exempelvis vara både bra och dåligt.
På vilka sätt påverkas du av dina föräldrars mönster idag?
Fundera över detta och bestäm dig för att FÖRÄNDRA dessa mönster.
Vem vill du vara? Agerar du som ett maktlöst offer?
Jobba på dina känslor av:
Jobba på att gå bortom rädsla och mörker in i kärlek och ljus. Du förlorar mest på att placera dig själv i detta mörker och denna rädsla. Även om du sedan många år, förträngt det, finns det där längst inne.
Sedan kan du ha en dialog om saker du undrar över med din barndom. Går det inte så ok. Dina föräldrar kanske är döda eller så kanske de inte vill ha kontakt. I normalfallet vill de troligen det. Hat påverkar även dina föräldrar. Det blir svårt att ha en dialog om du ATTACKERAR och SKULDBELÄGGER.
Väx UPP som VUXEN i KÄRLEK
Jobba på dig själv så att du kan förändra de mönster du INTE vill ha. Det är värt den tid du lägger ned på det. Gör det POSITIVT och LIVSBEJAKANDE. Inte skuldbeläggande. Ha fokus på din EGEN utveckling. Ta makten i ditt liv och lämna offerskapets kraftdränerande självbedrägeri bakom dig.
Ta MAKTEN
När sade du senast till dina föräldrar att du älskar dom? Har du någonsin gjort det?
Testa det en dag så ska du se vad som händer med:
och er relation.
- "Är det alltid lätt?"
Nej. Det kan krävas mycket arbete med dig själv.
Är du villig eller vill du ha det som du har det?
Allt är ETT, så dina föräldrar är en del av dig liksom du är en del av dina föräldrar.
Du ser det du VILL se och det du väljer att fokusera på FÅR du.
Vad har du för känslor kring dina föräldrar inom dig? Vilka konsekvenser tror du att dessa känslor skapar? Känner du:
eller vad finns där? Hur känns det? Vill du ha det så?
Om du bestämmer dig för att jobba på detta tar du ansvar för din del i det som jag brukar kalla för ARVSYNDEN. Den synd som går i arv från generation till generation. De mönster som från generation till generation säkerställs genom var och ens ovillighet att förändra det. Sätt ner foten med BESTÄMDHET. Slå NÄVEN i bordet. Sätt igång med arbetet som handlar om att kunna:
och förlåta dina föräldrar, trots den tafflighet och inkompetens de uppvisade under din uppväxt. Väx UPP och ta makten NU.
Samtidigt - om dina föräldrar fortsätter agera på destruktiva och EJ vuxna sätt, krävs kärleksfulla gränser som till vilken annan vuxen person som helst. Ibland kräver det stort mod att sätta gränser. Du kan ha en känsla av att lämna för att gå in i ett vacuum med ingenting. Detta krävs dock för att skapa utrymme för det nya. Det krävs MOD att ta ansvar och bli vuxen. Det krävs mod att ta en titt på den där lilla killen eller tjejen där inne:
DITT INRE BARN
Att börja acceptera och hedra dina föräldrar gör du inte i första hand för dina föräldrar utan för dig SJÄLV. Hat är inte roligt att ha i bröstet. Det drabbar i första hand dig själv, som ett illasinnat virus.
Vi arbetar då med det förflutna i nuet, för att kunna bearbeta och förlåta, eller acceptera. Vi arbetar även i nuet med coaching för att lossa gamla föreställningar och trossatser som skapat ditt liv fram till nu. Detta för att du ska komma fram till vad som är sant för DIG innerst inne.
Det är ditt liv som påverkas negativt av att inte kunna förlåta och acceptera. Du påverkar sedan andra runtomkring dig, och har du barn, kommer du att påverka dem negativt. Så låter du arvsynden fortsätta en generation till. Du blir en gnällande och klagande del av de mekaniska processer som hela tiden fortgår. Sedan slutar du som alla andra som mat till maskarna. En del blir aska först.
Hur vill du ha det? Vem vill du vara? Vad vill du göra med ditt hat och din bitterhet?
Såg du något nytt genom att läsa denna text?
I sann kärlek är du som vuxen inget OFFER
Välj:
Detta gäller inte bara relationerna med dina föräldrar. Det gäller ALLA relationer i ditt liv. Om du jobbar igenom ovanstående bitar kommer många andra relationsproblem och situationer att bli en "piece of cake".
Ta ansvar för DIN del i HELHETEN
Every man dies. Not every man truly lives.
Som kvinna är relationen till mor viktig och som man är din relation till far viktig. Högst 10 procent av oss har en vän-relation till sin förälder av samma kön. Detta är skrämmande siffror. Föräldern av samma kön bygger din identitet som man eller kvinna. Bearbeta och förändra din relation till mor och far.
Fortsätt läsa →Om barndomen och ditt inre barn. Det förflutna och särskilt barndomen påverkar dig i nuet. Detta blir särskilt uppenbart i mötet med andra människor. En nära kärleksrelation kan ofta locka fram sidor hos dig som du inte hade en aning om att du hade.
Fortsätt läsa →