Carpe Leo

Som du kan se finns det en KATT högst upp på sajten. Närmare bestämt ett LEJON. I skrivande stund har jag ingen katt och inte heller något Lejon. Dock brukar jag passa på att hänga med dem (katter alltså) då jag får tillfälle och jag är ingen ”Crazy Cat Man”. Det är bara en DEL av mig. Jag gillar frihet, äkthet, oberoende, självvalt ömsesidigt beroende och sann kärlek.

Emigranter inom Sverige

Mina föräldrar emigrerade från Norrland till Stockholm i mitten av 60-talet. De var unga och de gjorde det för jobbens skull. Far var egen företagare i byggbranschen och mor arbetade på Televerket. Jag föddes i slutet av 60-talet i Stockholm och min bror kom 3 år senare.

Friluftsliv och Punk

Jag växte upp i Västra Stockholm under 60-talets och 70-talets folkhemsbygge. Far arbetade på olika byggen och mor var hemmafru. Vid 80-talets början återupptog hon sitt arbetsliv. Vi bodde i en etta med kokvrå. Alla lov, och ibland långhelger, tillbringades i Norrland. Det var mycket friluftsliv. Fiske, bärplockning, skidåkning och skridskoåkning som så småningom övergick i ishockey. Jag paddlade även kajak och vann så småningom SM-silver i K2. Då jag slutade grundskolan utbildade jag mig till anläggare och jag fick andra intressen. Jag var punkare utan tuppkam och umgicks med punkare.  Jag körde även motocross och höll på med thaiboxning, som var nytt i Sverige då. Efter lumpen bestämde jag mig för att göra en jordenrunt resa. Jag arbetade ihop pengar och var borta i 7 månader.

‍

Scenen

Då jag kom hem, 1990, lämnade jag bygget efter att ha arbetat och betalat tillbaka de pengar jag lånade av mina föräldrar under resan. Jag gick på Komvux och deltog i olika kurser på studieförbund mm. Samtidigt började jag intressera mig för teater och skådespeleri. Jag gick sammanlagt 4 år på olika teaterutbildningar. Jag var med i teateruppsättningar och jag var på filminspelningar. Jag finansierade det hela genom att köra taxi på nätterna. Jag kom att hålla på med teater och film fram till 2002, då jag drabbades av allvarlig utbrändhet.

‍

A man´s got to do what a man´s got to do

Nej, jag trivdes inte på bygget. Jag ville något annat. Det hade varit flera år av sökande. Då jag, på grund av min utbrändhet, låg där, ett vårdkolli, oförmögen att ta hand om mig själv, var det som att livet hade kastat mig till marken och nu sa livet:

”Gör det du ska göra! Vad väntar du på?”

Det var som att mitt sökande nu burit frukt och att jag nu var mogen och redo att bli använd. Mitt intresse för personlig utveckling och växande hade funnits med mig sedan 20-årsåldern. Första gången jag skrev något i stil med det som finns på denna sajt var i en immig bill en tidig vintermorgon. Jag satt i arbetskläderna och det var strax innan arbetet på bygget skulle starta. Under åren skrev jag sedan spontant korta texter/dikter. Jag var även involverad i personlig utveckling. Utbrändheten var vändpunkten som ledde mig fram till det jag gör NU.